När jag var liten, eller ja, elva, tolv år sådär, så började jag ta mig för att köpa Allers stora julnummer som kom i november nån gång. Och sedan satte jag igång för fulla muggar och producerade egentillverkade julklappar. Egentligen måste jag skylla på Merri Vik. Hon som skrev Lotta-böckerna. Det var faktiskt i grunden hennes fel att hela min familj fick välmenta, varmhjärtade, men i slutänden ganska egendomliga handgjorda saker i sina paket.
Det var ju hon som skrev om hur Lotta en gång köpte garn ett par veckor före jul, och skulle virka julklappar till hela sin familj. Visst, det gick sådär för Lotta också, men hon hade i alla fall duktiga storasystrar som raskt färdigställde Lottas trassliga alster helt på egen hand under mellandagarna. Det hade inte jag. Ibland tycker jag väldigt synd om mina närmaste när jag tänker tillbaka.
Min äldsta systerdotter har samma driv nu när jag tänker på det. Men där slutar likheten. För det hon skapar har från allra första början varit och är än idag talang, konst och skönhet rakt igenom.
 |
| Vinterkyss. |
Idag har jag återerövrat stickorna och virknålen. Och konsten och skönheten. Och det kan du också göra om du har lust. Du kan till exempel virka en Vinterkyss som julklapp till någon som du tycker väldigt mycket om. Det tar ett par kvällar med en riktigt tjock härlig virknål och jag lovar, det ger dig ett par stunder av lugn och stilla ro.
Köp lite garn, låt de andra springa runt med raska fötter en stund och unna dig att se något växa fram i dina händer. Grundmönstret hittar du
här. Och mina tillägg kommer jag att skriva om på
Tingestar endera dagen. Och vill du inte virka själv, så får du ett annat julklappstips här: Köp garn och en fet virknål och ge tillsammans med mönstret till någon kreativ figur som gillar att syssla med att tillverka fluff i ren ull.
/Maia
PS. Vinterkyssen har jag lagt i ett paket som ska nå sin destination långt före julafton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar